Sofia Karlsson grew up in Enskede, Stockholm. She attended the Folk music dept. of the Royal College of Music in Stockholm. Between 1998 and 2002 she was a full time member in Swedish folk music act Groupa. In 2002 she released her debut solo album “Folk songs”.
In 2005 she made her public breakthrough with her second album “Svarta ballader” (Black ballads). The album contains her interpretations of the Swedish poet Dan Andersson. The album was in the charts for more than a year and has to date sold 60.000 copies and was rewarded with a Swedish as well as a Danish Grammy.
After touring Sweden for two years she released her third album “Visor från vinden” (Songs from the loft) with its collection of classical songs sung in Swedish but written by poets and musicians such as Baudelaire, Dan Andersson, Fred Åkerström, Peps Persson, Carl Michael Bellman and Evert Taube. The album also contains Karlsson's own version of Boris Vian's The Deserter.
Balladen om briggen Blue Bird av Hull
Sofia Karlsson Lyrics
Jump to: Overall Meaning ↴ Line by Line Meaning ↴
Det var Blue Bird en brigg
Som med sviktande stumpar stod på
Över soten i snöstorm med nerisad rigg
Själva julafton sjuttiotvå
-"Surra svensken till rors, han kan dreja en spak."
Ropa skepparn
-"Allright boys, lös av!"
Blev surrad till rors
På Blue Bird som var dömd att bli vrak
Han fick Hållö-fyrs blänk
Fast av snöglopp och stänk
Han stod halvblind
Han fick den i lov
Och i lä där låg Smögen
Hans hem där hans mor
Just fått brevet från Middelsborough
-"Nå vad säger du Karl?"
-"Går hon klar?"
-"Nej, kapten!"
-"Vi får blossa för här är det slut."
-"Vi har Hållö om styrbord och brott strax i lä."
-"Ut med ankarna båtarna ut."
Men hon red inte upp
Och hon fick ett par brott
Som tog båten dom hade gjort klart
-"Jag tror nog" sa Karl Stranne "Att far min gått ut."
-"Emot oss, jag litar på far!"
-"Båt i lä!"
-"Båt i lä!"
-"Det är far, det är vi!"
-"Det är far min från Smögen. Hallå!"
-"Båt i lä!" sjöng han ut
-"Dom är här jumpa i, alle man vi blir bärgade då."
Det var Stranne den äldre
En viking en örn
Tog sitt renade brännvin
Ur vinskåpets hörn
Till att bjuda dom skeppsbrutna på
-"Hur var namnet på skutan?"
Han sporde och slog
Nio supar i spetsiga glas
-"Briggen Blue bird."
Det tionde glaset han tog
Och han slog det mot golvet i kras
-"Sa ni Blue Bird kapten? Briggen Blue Bird av Hull?"
-"Gud i himlen var är då min son?"
-"Var är pojken kapten för vår frälsares skull?"
Det blev dödstyst bland männen i vrån!
Gubben Stranne
Tog sakta sydvästen utav
-"Spara modern kapten, denna kväll."
-"Nämn ej namnet på briggen som har gått i kvav."
-"Nämn ej Blue Bird av Hull är ni snäll."
Och kaptenen steg opp
Han var grå han var tärd
Stormen tjöt knappt man hörde hans ord
När han sa med självande röst till sin värd
-"Karl stod surrad och glömdes ombord."
The song by Sofia Karlsson, "Balladen om briggen Blue Bird av Hull," tells the tragic story of the sailing ship Blue Bird, which met its untimely demise on Christmas Eve in 1872. The ship was caught in a snowstorm with a shattered mast and rigging, leaving it vulnerable and stranded. The captain yelled "Surra svensken till rors" ("Tie the Swede to the helm") and the sailor Karl Stranne from Smögen was assigned to steer the ship. Despite being half-blind due to the snow, Stranne successfully navigated the ship towards Hållö-fyr and luckily caught a glimpse of the lighthouse. However, the ship ultimately succumbed to the storm and Stranne was left behind, prompting his father to search for him.
The lyrics paint a vivid picture of the dire situation on board the Blue Bird as the crew struggled to keep the ship afloat in the midst of a raging snowstorm. They also highlight the bravery and determination of Karl Stranne, who managed to steer the ship towards safety despite the odds stacked against him. However, the ultimate tragedy of the Blue Bird's demise leaves a haunting feeling throughout the song.
Line by Line Meaning
Det var Blue Bird av Hull
The ship was Blue Bird from Hull.
Det var Blue Bird en brigg
It was a brig named Blue Bird.
Som med sviktande stumpar stod på
The ship stood with failing masts.
Över soten i snöstorm med nerisad rigg
In a snowstorm with an iced rigging it stood.
Själva julafton sjuttiotvå
It was Christmas Eve in 1872.
"Surra svensken till rors, han kan dreja en spak."
The captain shouted: "Tie the Swede to the wheel, he knows how to handle it."
Ropa skepparn
The captain shouted.
"Allright boys, lös av!"
"All right boys, take over!"
Och Karl Stranne från Smögen
Karl Stranne from Smögen
Blev surrad till rors
Was tied to the wheel.
På Blue Bird som var dömd att bli vrak
On the doomed Blue Bird.
Han fick Hållö-fyrs blänk
He caught sight of the Hållö lighthouse.
Fast av snöglopp och stänk
Despite the snow and spray.
Han stod halvblind
He stood half-blind.
Han fick den i lov
He caught sight of it.
Och i lä där låg Smögen
And in the lee lay Smögen.
Hans hem där hans mor
His home where his mother
Just fått brevet från Middelsborough
Had just received a letter from Middlesbrough.
"Nå vad säger du Karl?"
"So what do you say, Karl?"
"Går hon klar?"
"Is she making it?"
"Nej, kapten!"
"No, captain!"
"Vi får blossa för här är det slut."
"We have to fire the signal, it's the end."
"Vi har Hållö om styrbord och brott strax i lä."
"We have Hållö on starboard and we'll soon be in the lee with the waves."
"Ut med ankarna båtarna ut."
"Lower the anchors, launch the boats."
Men hon red inte upp
But she didn't sail up.
Och hon fick ett par brott
And she got struck by waves.
Som tog båten dom hade gjort klart
That took out the boat they had prepared.
"Jag tror nog" sa Karl Stranne "Att far min gått ut."
"I think", said Karl Stranne, "that my father has gone out against us."
"Emot oss, jag litar på far!"
"Against us, I trust my father!"
"Båt i lä!"
"Boat in the lee!"
"Båt i lä!"
"Boat in the lee!"
"Det är far, det är vi!"
"It's our father, it's us!"
"Det är far min från Smögen. Hallå!"
"It's my father from Smögen. Hello!"
"Båt i lä!" sjöng han ut
He sang out: "Boat in the lee!"
"Dom är här jumpa i, alle man vi blir bärgade då."
"They're here, everyone jump in and we'll be rescued."
Det var Stranne den äldre
It was the older Stranne.
En viking en örn
Like a Viking or an eagle.
Tog sitt renade brännvin
He took his pure schnapps.
Ur vinskåpets hörn
From the wine cabinet's corner.
Till att bjuda dom skeppsbrutna på
To serve the shipwrecked.
"Hur var namnet på skutan?"
"What was the name of the ship?"
Han sporde och slog
He asked and poured
Nio supar i spetsiga glas
Nine schnapps in pointed glasses.
"Briggen Blue bird."
"The brig Blue Bird."
Det tionde glaset han tog
He took the tenth glass.
Och han slog det mot golvet i kras
And he shattered it against the floor.
"Sa ni Blue Bird kapten? Briggen Blue Bird av Hull?"
"Did you say Blue Bird, captain? The brig Blue Bird of Hull?"
"Gud i himlen var är då min son?"
"God in heaven, where is my son then?"
"Var är pojken kapten för vår frälsares skull?"
"Where is the boy, captain for our savior's sake?"
Det blev dödstyst bland männen i vrån!
It became deathly silent among the men in the corner!
Gubben Stranne
Old man Stranne
Tog sakta sydvästen utav
Slowly took his southwest out.
"Spara modern kapten, denna kväll."
"Spare the mother, captain, this night."
"Nämn ej namnet på briggen som har gått i kvav."
"Do not mention the name of the brig that has gone into distress."
"Nämn ej Blue Bird av Hull är ni snäll."
"Do not mention Blue Bird of Hull if you are kind."
Och kaptenen steg opp
And the captain stood up.
Han var grå han var tärd
He was gray, he was worn out.
Stormen tjöt knappt man hörde hans ord
The storm roared, one could hardly hear his words.
När han sa med självande röst till sin värd
When he said in a trembling voice to his host:
"Karl stod surrad och glömdes ombord."
"Karl was tied to the wheel and forgotten on board."
Contributed by Christian K. Suggest a correction in the comments below.