Frida i vårstädningen
Tommy Körberg Lyrics


Jump to: Overall Meaning ↴  Line by Line Meaning ↴

Något ljuvt och änglaaktigt skiner
Omkring Fridas huvud, medge det
Särskilt när bak vårens blomgardiner
Kring hon går med små och lätta fjät

Gick en något språng som slår och skallar
Fint likt suset i en vass hon nått
Ändå står ej Frida vad man kallar
På vår samhällsteges högsta topp

Hur hon i sin gärning så kan vara
Denna gärning kall och praktiskt lagd
Vetenskapen söka må förklara
Då jag själv står kärleksfullt försagd

Springa kring med vattenfyllda käril
Torka prismorna kring lampans rand
Ändå bära sken av blom och fjäril
Av en våg som glittrar vid sin strand

Fönstrets vadd hon hastigt låter fara
Andas rutad klar i denna stund
För att strax därpå med händer snara
Gnida kopparkrukans matta rund

Karl den XII:s likfärds alla kanter
Putsar hon vid Bostons glada sång
Ljuvt nog vore för de blå Drabanter
Om de kände handens mjuka gång

Vardagsvind vid hennes ruta viner
Vardagsdamm står tätt i hennes fjät
Ändå något änglaaktigt skiner
Omkring Fridas huvud, medge det

Där hon syns bland spannar och bland pallar
Kungligt strålar hon vid rök och dropp




Ändå står ej Frida vad man kallar
På vår samhällsteges högsta topp

Overall Meaning

The song "Frida i vårstädningen" by Tommy Körberg is a tribute to Frida, a woman who is engaged in the practical and mundane task of spring cleaning, but still manages to emanate an angelic aura. The song describes how she moves around with light and graceful steps, amidst the blooming flowers of spring, with something sweet and heavenly glowing around her head. The song also notes how Frida doesn't stand at the top of the societal ladder, despite her tireless work, which is portrayed as being exceptional.


The lyrics acknowledge Frida's physical labor, as she scurries around with water-filled cans, cleans lamps, and dusts off copper pots. Still, she never loses her delicate and graceful demeanor, shining with an aura of flowers and butterflies. The song speaks to the paradox of how someone who does seemingly menial work can possess such ethereal qualities, creating a sense of reverence and admiration for Frida. The lyrics suggest that there is something special about her that is hard to explain, beyond her practicality and discipline.


In essence, the song is a tribute to the hardworking, but often under-appreciated people who keep our homes and communities running smoothly. It is a reminder that even in mundane tasks, there is beauty and significance.


Line by Line Meaning

Något ljuvt och änglaaktigt skiner
Something sweet and angelic shines


Omkring Fridas huvud, medge det
Around Frida's head, admit it


Särskilt när bak vårens blomgardiner
Especially when behind the spring flower curtains


Kring hon går med små och lätta fjät
She walks around with small and light steps


Gick en något språng som slår och skallar
She took a somewhat bouncy step that echoes


Fint likt suset i en vass hon nått
Fine like the rustling of a reed she has reached


Ändå står ej Frida vad man kallar
Yet Frida does not stand as they say


På vår samhällsteges högsta topp
On society's highest step


Hur hon i sin gärning så kan vara
How she can be in her work


Denna gärning kall och praktiskt lagd
This work, cold and practical in nature


Vetenskapen söka må förklara
Science must try to explain


Då jag själv står kärleksfullt försagd
As I stand lovingly apprehensive


Springa kring med vattenfyllda käril
Running around with water-filled vessels


Torka prismorna kring lampans rand
Wiping the prisms around the lamp's edge


Ändå bära sken av blom och fjäril
Yet carrying the light of flowers and butterflies


Av en våg som glittrar vid sin strand
By a wave that sparkles at its shore


Fönstrets vadd hon hastigt låter fara
She quickly lets go of the window's fluff


Andas rutad klar i denna stund
Breathing clearly in this moment


För att strax därpå med händer snara
To then quickly with skilled hands


Gnida kopparkrukans matta rund
Polish the copper pot's dull surface


Karl den XII:s likfärds alla kanter
Karl XII's funeral procession on all sides


Putsar hon vid Bostons glada sång
She polishes it while singing a happy tune


Ljuvt nog vore för de blå Drabanter
Sweet enough for the blue Drabants


Om de kände handens mjuka gång
If they only knew the soft movements of her hand


Vardagsvind vid hennes ruta viner
Everyday wind blows by her window


Vardagsdamm står tätt i hennes fjät
Everyday dust settles thick in her hair


Ändå något änglaaktigt skiner
Yet something angelic shines


Omkring Fridas huvud, medge det
Around Frida's head, admit it


Där hon syns bland spannar och bland pallar
Where she appears among buckets and crates


Kungligt strålar hon vid rök och dropp
She shines regally in smoke and drips


Ändå står ej Frida vad man kallar
Yet Frida does not stand as they say


På vår samhällsteges högsta topp
On society's highest step




Writer(s): Birger Sjöberg

Contributed by John N. Suggest a correction in the comments below.
To comment on or correct specific content, highlight it

Genre not found
Artist not found
Album not found
Song not found

More Versions