Sofia Karlsson
Sofia Karlsson (born 1975 in Enskede, Sweden), is a Swedish folk singer.
Sofia Karlsson grew up in Enskede, Stockholm. She attended the Folk music dept. of the Royal College of Music in Stockholm. Between 1998 and 2002 she was a full time member in Swedish folk music act Groupa. In 2002 she released her debut solo album “Folk songs”.
In 2005 she made her public breakthrough with her second album “Svarta ballader” (Black ballads). The album contains her interpretations of the Swedish poet Dan Andersson. Read Full BioSofia Karlsson (born 1975 in Enskede, Sweden), is a Swedish folk singer.
Sofia Karlsson grew up in Enskede, Stockholm. She attended the Folk music dept. of the Royal College of Music in Stockholm. Between 1998 and 2002 she was a full time member in Swedish folk music act Groupa. In 2002 she released her debut solo album “Folk songs”.
In 2005 she made her public breakthrough with her second album “Svarta ballader” (Black ballads). The album contains her interpretations of the Swedish poet Dan Andersson. The album was in the charts for more than a year and has to date sold 60.000 copies and was rewarded with a Swedish as well as a Danish Grammy.
After touring Sweden for two years she released her third album “Visor från vinden” (Songs from the loft) with its collection of classical songs sung in Swedish but written by poets and musicians such as Baudelaire, Dan Andersson, Fred Åkerström, Peps Persson, Carl Michael Bellman and Evert Taube. The album also contains Karlsson's own version of Boris Vian's The Deserter.
Sofia Karlsson grew up in Enskede, Stockholm. She attended the Folk music dept. of the Royal College of Music in Stockholm. Between 1998 and 2002 she was a full time member in Swedish folk music act Groupa. In 2002 she released her debut solo album “Folk songs”.
In 2005 she made her public breakthrough with her second album “Svarta ballader” (Black ballads). The album contains her interpretations of the Swedish poet Dan Andersson. Read Full BioSofia Karlsson (born 1975 in Enskede, Sweden), is a Swedish folk singer.
Sofia Karlsson grew up in Enskede, Stockholm. She attended the Folk music dept. of the Royal College of Music in Stockholm. Between 1998 and 2002 she was a full time member in Swedish folk music act Groupa. In 2002 she released her debut solo album “Folk songs”.
In 2005 she made her public breakthrough with her second album “Svarta ballader” (Black ballads). The album contains her interpretations of the Swedish poet Dan Andersson. The album was in the charts for more than a year and has to date sold 60.000 copies and was rewarded with a Swedish as well as a Danish Grammy.
After touring Sweden for two years she released her third album “Visor från vinden” (Songs from the loft) with its collection of classical songs sung in Swedish but written by poets and musicians such as Baudelaire, Dan Andersson, Fred Åkerström, Peps Persson, Carl Michael Bellman and Evert Taube. The album also contains Karlsson's own version of Boris Vian's The Deserter.
More Genres
No Artists Found
More Artists
Load All
No Albums Found
More Albums
Load All
No Tracks Found
Genre not found
Artist not found
Album not found
Search results not found
Song not found
Flickan och kråkan
Sofia Karlsson Lyrics
Jag satt häromdagen och läste min tidning en dag som så många förut
Och jag tänkte på alla de drömmar man drömt och som en efter en tagit slut
Då såg jag en bild av en flicka, med en skadskjuten kråka i famn
Hon springer iväg genom skogen, så fort som hon någonsin kan.
Och hon springer med fladdrande lockar, hon springer på taniga ben
Och hon hoppas och tror och hon bönar och ber att det inte ska vara försent
Och flickan är liten, hennes hår är så ljust och hennes kind är så flämtande röd
Och kråkan är klumpig och kraxande svart, om en stund är den alldeles död
Men flickan hon springer för livet, med en skadskjuten fågel i famn
Hon springer mot trygghet och värme, för det som är riktigt och sant
Och hon springer med tindrande ögon, och hon springer på taniga ben
För hon vet att det är sant att det som pappa har sagt, finns det liv är det aldrig försent
Och jag började darra i vånda och nöd, jag skakade av rädsla och skräck.
För jag visste ju alldeles tydligt och klart att det var bilden av mig som jag sett.
För mitt hopp är en skadskjuten kråka och jag är ett springande barn.
Som tror det finns någon som kan hjälpa mig, som tror det finns någon som har svar
Och jag sprnger med bultande hjärta, jag springer på taniga ben Och jag bönar och ber fastän jag egentligen vet att det redan är alldeles försent.
Contributed by Lillian R. Suggest a correction in the comments below.
To comment on specific lyrics, highlight them
einhand segler
Das Mädchen und die Krähe
Ich saß neulich und las meine Zeitung
Ein Tag wie so viele zuvor
Und ich dachte über all die Träume, die man träumte, nach
Wie einer nach dem anderen endete
Da sah ich ein Bild von einem Mädchen
Mit einer angeschossenen Krähe im Arm
Sie rennt durch den Wald davon
So schnell wie sie nur kann
Und sie rennt mit flatternden Locken
Sie rennt auf dürren Beinen
Und sie fleht und bittet und hofft und glaubt,
Dass es nicht zu spät sein wird
Das Mädchen ist klein und ihr Haar ist so hell
Und ihre Wange ist so flackernd rot
Und die Krähe ist schwerfällig und krächzend schwarz,
Und in einem Moment ist sie völlig tot
Aber das Mädchen rennt um ihr Leben
Eine angeschossene Krähe im Arm
Sie rennt in die Sicherheit und Wärme
Für das, was richtig und wahr ist
Und sie rennt mit glitzernden Augen
Sie rennt auf dürren Beinen
Denn sie weiß, dass es wahr ist, was ihr Vater sagte:
Dass es, wenn es Leben gibt, nie zu spät ist
Und ich begann vor Qual und Not zu zittern
Ich erschütterte vor Angst und Schrecken
Denn ich wusste doch völlig deutlich und klar
Dass es das Bild von mir war, das ich sah
Denn meine Hoffnung ist eine angeschossene Krähe
Und ich bin ein rennendes Kind,
Das glaubt, dass es noch jemanden gibt, der mir helfen kann
Das glaubt, dass es jemanden gibt, der Antworten hat
Und ich renne mit hämmerndem Herzen
Ich renne auf dürren Beinen
Und ich flehe und bitte, obwohl ich eigentlich weiß
Dass es bereits völlig zu spät ist
Ӈ૦ωՆคɧɱ૦Ոқ૯ɧ
*Flickan Och Kråkan*
Jag satt häromdagen och läste min tidning,
en dag som så många förut.
Och jag tänkte på alla dom drömmar man drömt
som en efter en har tagit slut.
Då såg jag en bild av en flicka,
med en skadskjuten kråka i famn.
Hon springer iväg genom skogen,
så fort som hon någonsin kan.
Och hon springer med fladdrande lockar.
Hon springer på taniga ben.
Och hon bönar och ber och hon hoppas och tror,
att det inte ska vara för sent.
Flickan är liten och hennes hår är så ljust,
och hennes kind är så flämtande röd.
Och kråkan är klumpig och kraxande svart,
och om en stund är den alldeles död.
Men flickan hon springer för livet,
hos en skadskjuten fågel i famn.
Hon springer mot trygghet och värme,
för det som är riktigt och sant.
Och hon springer med tindrande ögon,
hon springer på taniga ben.
För hon vet att det är sant, det som pappa har sagt:
att finns det liv är det aldrig för sent.
Och jag började darra i vånda och nöd,
jag skakade av rädsla och skräck.
För jag visste ju alldeles tydligt och klart,
att det var bilden av mig som jag sett.
För mitt hopp är en skadskjuten kråka.
Och jag är ett springande barn.
Som tror det finns någon som kan hjälpa mig än.
Som tror det finns nån som har svar.
Och jag springer med bultande hjärta,
jag springer på taniga ben.
Och jag bönar och ber, fast jag egentligen vet,
att det redan är alldeles för sent.
*The girl and the crow*
I sat the other day and read my newspaper
A day like so many others before
And I thought about all those dreams
You dream that one after another have come to an end
Then I saw a picture of a girl
With a wounded crow in her arms
She runs through the forest
As fast as she possibly can
And her curly hair flutters when she runs
She runs on her weak legs
And she prays and begs and hopes and believes
That it's not too late
The girl is little and her hair is so bright
And her cheek is flushing so red
The crow is clumsy and caws black
Within a moment it'd be completely dead
But the girl runs for her life
With a wounded crow in her arms
She runs towards safety and warmth
For what is real and true
And she runs with sparkling eyes
She runs with weak legs
Because she thinks it's true, what father has said:
If there's life then it's never too late
And I started to tremble in agony and distress
I shook with fear and terror
Because I knew for sure
That it was a picture of me that I saw
Because my hope is a wounded crow
And I'm a running child
That thinks there's still someone to help me
That thinks there's someone who has the answer
And I run with my heart pounding
I run with weak legs
And I pray and beg, though I already know
That it's now way too late.
TheRakugan
Mikael Wiehe - Flickan Och Kråkan
Jag satt häromdagen och läste min tidning
en dag som så många förut.
O jag tänkte på alla dom drömmar man drömt som
en efter en har tatt slut
Då såg jag en bild av en flicka
med en skadskjuten kråka i famn
hon springer iväg genom skogen
så fort som hon någonsin kan
Och hon springer med fladdrande lockar
hon springer på taniga ben
o hon bönar och ber och hon hoppas och tror
att det inte ska vara för sent
Flickan är liten och hennes hår är så ljust
o hennes kind är så flämtande röd
kråkan är klumpig och kraxande svart
om en stund är den alldeles död
Men flickan, hon springer för livet
hos en skadskjuten fågel i famn
Источник teksty-pesenok.ru
hon springer mot trygghet och värme
för det som är riktigt och sant
O hon springer med tindrande ögon
hon springer på taniga ben
för hon vet att det är sant, det som pappa har sagt
att finns det liv är det aldrig för sent
O jag började darra i vånda och nöd
jag skakade av rädsla och skräck
för jag visste ju alldeles tydligt och klart
att det var bilden av mig som jag sett
För mitt hopp är en skadsjuten kråka
och jag är ett springande barn
som tror det finns någon som kan hjälpa mig än
som tror det finns nån som har svar
O jag springer med bultande hjärta
jag springer på taniga ben
O jag bönar och ber, fast jag egentligen vet
att det redan är alldeles för sent
English translation (by Erorikok98):
I sat the other day and read my newspaper
A day like so many others before
And I thought about all those dreams
You dream that one after another have come to an end
Then I saw a picture of a girl
With a wounded crow on her arms
She runs through the forest
As fast as she possibly can
And her curly hair flutters when she runs
She runs on her thin legs
And she prays and begs and hopes and believes
That it's not too late
The girl is little and her hair is so bright
And her cheek is flickering red
The crow is clumsy and croaks black
In a moment it's completely dead
But the girl runs for her life
With a wounded crow in her arms
She runs towards safety and warmth
For what is real and true
And she runs with sparkling eyes
She runs with think legs
Because she thinks it's true, what dad has said:
If there's life it's never too late
And I started to tremble in agony and distress
I shook with fear and terror
Because I knew for sure
That it was a picture of me that I saw
Because my hope is a wounded crow
And I'm a running child
That thinks there's still someone to help me
That thinks there's someone who has the answer
And I run with my heart beating
I run with thin legs
And I pray and beg, but I actually know
That it is already too late
Leif Gunnarson
Jag har misstolkat låttexten, för det viktiga är hur oskyldig och fin hon är det lilla barnet som vill ta hand om kråkan. Jag skrev ur ett vuxenperspektiv och inte ur den lilla flickans perspektiv.
Leif Gunnarson
Endast jägare (av båda könen) kan förstå hur eller varför.
Fisket är snällare, för man kan släppa fisken. Jag använder peang som jag sticker in i käften på fisken och vrider ur kroken, så att djuret kan leva, skulle jag icke vilja äta.
Leif Gunnarson
Hur många har skjutit en kråka skade, och hur många är så vacker som du. Du vet inte vad det är, att göra det, för du härmar andra. Du vet inte själv. Du vet inte ett ord , för du vet inte ett ord om något. Du sjunger bara. Men jag vet att det känns fint att ta hand om djur. Det är bättre dock att ta hand om de sina, än att ta hand om kråkor. Men det passar inte in att säga för dig.
Hasse Hammarlund
Leif Gunnarson Tack för din kommentar 🙂